Vaccin

Nu har de äntligen släppt influensavaccinet till både små barn och personer upp till 40 år i vår kommun. Lilleman hinner förhoppningsvis få sin spruta idag innan vaccinet tar slut, annars får han vänta till nästa vecka. Jag själv ska försöka få sprutan under senare delen av veckan men eftersom vaccinet tar slut stup i kvarten kanske jag inte hinner få den.

Vi har i alla fall bestämt att hela familjen ska vaccineras även om vi tvekat lite. Vi jobbar båda i utsatta mijöer och lillkillen går på dagis så vi lär väl inte kunna slippa undan om smittspridningen tar fart på allvar. Jag brukar inte noja alltför mycket kring allt som står i tidningen (och influensaskräck lär sälja lösnummer) men när det är så mycket prat och oro överallt kan man ju inte undgå det. Rent statistiskt borde det vara farligare att sätta sig i bilen och åka till jobbet än att bli sjuk i influensa och lite orolig är jag över att vaccinet skulle vara farligt på nåt sätt. Men å andra sidan stoppar vi i oss allt möjligt ohälsosamt varje dag genom maten utan att bekymra oss nåt nämnvärt och vaccinet bör ju inte vara värre än alla konstgjorda ämnen, bekämpningsmedel och tillsatser vi får i oss ändå. Eftersom små barn och unga vuxna lär vara de som drabbas hårdast av denna influensa känns det ändå rätt vettigt att ta sprutan, precis som äldre rekommenderas att ta den vid säsongsinfluensan.

Sluttjatat om influensa! Nu ska jag se till att fixa nåt att äta :)

Twilight, igen....

Idag när jag inte hade så mycket annat för mig passade det alldeles utmärkt att se Twilight en gång till. Jag tyckte inte att filmen var så värst bra första gången jag såg den för jag hade boken så färskt i minne då. Nu tyckte jag att den var bättre och den är ju faktiskt grymt snyggt filmad i fantastiska landskap. Sen köper jag fortfarande inte filmversionens kärlekshistoria till 100% eftersom Edward bara verkar sur och vresig och inte det minsta charmig i början av filmen, men man kan ju inte få allt. En helt ok film är det i alla fall och jag ser faktiskt fram emot att se uppföljaren som går upp på bio nu i dagarna. Fast jag lär väl få vänta på dvd:n för det blir inte många biobesök nuförtiden ;)

Rysningar

Glömde det här klippet. Svenska körslaget känns bara allmänt töntigt, tycker jag. Däremot hittade jag ett klipp på Aftonbladet från den brittiska versionen "Last Choir Standing" och det klippet ger mig rysningar.


Mäktigt, eller hur!?

Dagisbaciller

De där dagisbacillerna är verkligen inte att leka med. I helgen är det jag som legat sjuk med hög feber, halsont och ont i varenda led i kroppen. Är fortfarande inte bra så jag är hemma från jobbet både idag och imorgon. Lilleman har också haft en lite jobbig helg och var på jourcentralen för en dos betapred i lördags eftersom han hade lite problem med andningen (inte så allvarligt dock) men han mår mycket bättre och är tillbaka på dagis idag. Just nu känns det lite som om jag är mer hemma än på jobbet och så lär det väl fortsätta så länge vi har småbarn på dagis.

Även om förskolan innebär mycket förkylningar så är det ändå smått fantastiskt hur mycket små barn lär sig av att gå där. Personalen på "vår" förskola är kanon och efter några lämningar med tårar i början tycker Lillkillen nu att det är superkul att vara där. Han tycker jättebra om personalen och går enligt dem mest runt och myser hela dagarna. Han sitter i en lära-gå-vagn och blir runtkörd av de större barnen, klättrar överallt, leker låtsasfika med de större barnen, åker rutchkana helt själv, dansar, är med på mini-röris, älskar morgonsamlingen och leker i sandlådan. Dessutom blir man så glad när man kommer och hämtar och får höra om hur mycket han älskar maten på förskolan. All mat lagas på plats av förskolans kock och de får riktig husmanskost varje dag och ibland har de fått pannkakor eller blåbärspaj till efterrätt. Hur många förskolor har kvar den lyxen? Det borde ju egentligen vara självklart att barnen får ordentlig mat för att de ska orka med dagen.

Bäst att avsluta det här och försöka få i sig lite frukost innan febern går upp igen. Svejs!

Vab

Efter tre dagar med 40 graders feber verkar vår lille P nu vara på bättringsvägen. Inatt har han bara vaknat en gång och vaknade vid 8.30 helt feberfri. Även om han inte håller sig feberfri hela dagen kan man väl ändå anta att den inte kommer stiga uppemot 40 grader idag. I vilket fall som helst blir han nog hemma från förskolan resten av veckan vilket innebär att jag bara jobbar måndag och torsdag denna vecka och vabbar tisdag och onsdag. På fredag håller förskolan stängt så då har jag tagit ledigt sen tidigare.

En lugn vecka med få jobbdagar väntar alltså men när denna vecka är över har jag förhoppningsvis avklarat alla utvecklingssamtal för den här terminen (bara två kvar), planerat resterande veckor innan jullovet, rättat elevernas Hungerspelen-texter och en hel del pyssel hemma.

Idag blir det nog en promenad ner till affären också för att inhandla årets Amelia Jul. =)

sjukis igen...

Lillkillen brukar pricka in feber och övriga förkylningssymptom lagom till helgen, så även denna vecka. I morse vaknade han pigg men ganska snart tyckte vi att han kändes varm och när vi tempade honom hade han 38,5 i feber. Han var trött och fick lägga sig och sova en stund och när han vaknade bara skakade han och var alldeles ifrån sig. En stund senare kräktes han ner halva köksgolvet. Termometern visade då 40 grader!!

Med hjälp av alvedon har vi lyckats hålla nere febern till runt 39 grader och stundvis är han hyfsat pigg men det var ingen kaxig kille vi hade här i förmiddags, inga kaxiga föräldrar heller för den delen. Han har spenderat större delen av dagen i sängen eller i knät på världens bästa pappa. Den bästa medicinen när man är liten och sjuk, en trygg famn att krypa upp i...

Lilla trotsåldern

Läste någonstans att barn vid 16 månaders ålder hamnar i "lilla trotsåldern" och det stämmer nog rätt så bra in på vår lille kille. Han blir sååå arg när saker inte går som han vill och får han inte göra något så är utbrottet inte långt borta. Helt plötsligt vill han inte byta blöja, inte ta på sig kläderna, göra allting själv och dessutom utforska precis allt, särskilt sånt han inte får. Samtidigt som han vill göra saker själv är han ju ganska liten och när han inte utforskar nya saker är han som ett litet plåster och hänger i byxbenen, helst på sin pappa.

Det är allt en rätt ovan situation att ha ett barn med så mycket egen vilja och humör och helt plötsligt känner man verkligen att man är småbarnsförälder till 100%. Man får se det som en del av utvecklingen, sätta tydliga gränser, försöka avleda så mycket som möjligt och välja sina strider. Men det här med trots i så här tidig ålder kom faktiskt lite som en överraskning, det måste jag säga...