Tredje gången gillt?

Trots en massa möten hit och dit har jag än så länge varit på två riktiga intervjuer. Ingen av dem har gett mig något jobb (bara en andra plats vilket fortfarande grämer mig). Nu på torsdag hoppas jag att uttrycket "tredje gången gillt" kommer att passa, då har jag nämligen en intervju på en kommunal högstadieskola två mil bort, ett vik bara men ändå. Kommunalt innebär i alla fall hejdå till konstiga evighetsrekryteringar och intervjuer för att komma på intervjuer. Håll nu tummarna extra hårt den här gången för det här jobbet vill jag ha på riktigt :)

Varmt!!!

Just nu visar termometern 26,8 ute och 27,4 inne. Inte undra på att vi går omkring som i dvala här hemma. Som tur är så är vår tomt ett riktigt blåshål så det fläktar i alla fall skönt i trädgården, vilket är det enda ställe vi befinner oss på mellan 11 och 18 när vi inte är inne som nu. Om en dryg timme ska vi i alla fall våga oss ut på en längre promenad, möta upp sambon på jobbet och sen promenera vidare till närmaste badplats (visserligen inte så nära men ändå).

För ett år sen...

... låg jag i vår säng och tittade på project runway medan sambon satt nere och tittade på fotboll (ja, eller en svart ruta mest för under den matchen blev det nåt avbrott). Bebis var alldeles vild i magen och skapade riktiga svallvågor. Under dagen hade jag haft svag värk i ryggen och lite molvärk i magen. Minns att jag flera gånger under dagen tänkte att vattnet skulle gå, var livrädd inne på Ica att det skulle splasha över golvet fast jag var ändå inte alls inställd på att förlossningen skulle sätta igång, jag var bara i v.37+4 och vi hade ju kejsarsnittstid först några veckor senare.

Vid tolvslaget, precis när vi lagt oss för att sova kände jag en ordentlig spark långt långt ner och sen ett litet knäpp och sen rann det. Jag var helt lugn men stackars sambon fattade ingenting. Efter några förvirrade minuter, ett samtal till förlossningen och lite "sista minuten-packning" plockade vi med oss bb-väska och babyskydd och åkte iväg till Borås. Den bilturen är nog den mysigaste jag varit med om. Alldeles lugnt och stilla runtomkring men vi var så fulla av förväntan och lite nervösa också såklart, särskilt när värkarna kom igång i bilen.

Allt gick ju bra såklart och imorgon klockan 08.50 är det exakt ett år sen vår lille son kom till världen i en operationssal på Södra Älvsborgs sjukhus. Det ska vi såklart fira med paket, tårta och ett litet kalas för närmsta familjen. Grattis älskade lilla bebis, du är det absolut bästa som hänt oss!

Ny lek

Bebis har en ny lek som går ut på att städa. Han kryper runt i sin lekhörna och samlar in alla småsaker för att lägga dem i sin plockhink. Tidigare har leken gått ut på att jag plockar i sakerna i hinken och bebis tömmer ut allt på golvet igen under förtjusta skratt. Känner mig ganska nöjd med den riktning plockhinksleken har tagit =)

Idag ska jag baka tårtbottnar till bebis kalas imorgon, handla och städa. Kanske slår jag även till med en fönsterputs också om andan faller på. Måste även välja kläder till bebis fotografering på fredag och se till att de är i fint skick. Skulle behöva tvätta också men sen är jag ju lite shoppingsugen med så jag får väl se hur jag prioriterar under dagen. Much to do, much to do... Borde kanske ta tag i saken istället för att sitta här och blogga om det ;)

Hör och häpna....

Även idag har jag varit ute och powerwalkat en sväng. Dessutom har jag hållt mig till nyttig mat. 5 plus till mig =)

Övrigt under dagen:
- Varit och hälsat på min mormor
- Fixat grattisannonsen som ska vara med i morgondagens tidning
- Varit på bvc, bebis väger över 9 kilo nu
- Sett en orm
- Njutit av sommarvärmen
- Slagit in födelsedagspaket
- Druckit en aning för lite kaffe = lätt huvudvärk
- Kollat på Bachelorette (lätt beroendeframkallande)

Ungefär så har min dag sett ut! Imorgon kommer lönen/föräldrapenningen och jag ska ner på stan och shoppa =)

Nu är det dags!!

Det är dags för mig att få tummen ur nu! Jag har några extra kilon som stört mig ett bra tag nu och det ska väl inte vara så jä*la svårt att få bort dem om jag bara tar tag i saken på riktigt. De senaste veckorna har vikten gått stadigt uppåt och jag måste verkligen sätta stopp för det NU. Jag har ingen kraftig övervikt men jag ligger i dagsläget ungefär 10 kilo över vad jag egentligen vill väga och jag har ju tyvärr en högre diabetesrisk att ha i åtanke också.

För några månader sedan var jag jättepeppad att börja jogga men tyvärr var inte kejsarnittsmagen med på noterna då utan jag fick rejält ont. Då tappade jag dessvärre sugen men nu har det ändå gått ett år sen snittet så nu får magen allt ta och tåla lite träning.

Det är slut med småätandet och jag ska ut och motionera minst varannan kväll. Sambon sparkade ut mig på en powerwalk/joggingrunda ikväll (fast på ett snällt sätt) och det är ju faktiskt riktigt skönt att komma ut helt själv med bra musik i mp3-spelaren. Dock inser jag att jag måste ladda upp med lite bra pepp-musik. Regina Spektor i all ära men hennes "Samson" är kanske inte den låt som sätter bäst fart på mina ben ;-)

Jaja, nu har jag i alla fall skrivit här att jag ska ta tag i saken så nu får jag väl stå fast vid det också. Så får det bli!!

Förra året

Nu när bebis blir 1 år på fredag har jag hamnat i nån slags konstant nostalgisk sinnesstämning. Jag går och tänker tillbaka på vad jag gjorde vid den här tiden förra året, hur jag knappt fick på mig skorna, hur nervös jag var inför kejsarsnittet, att jag inte hade en aning om att det faktiskt bara var några dagar kvar av graviditeten. Det är verkligen en typisk föräldrakommentar men det är så sant, tiden går hur fort som helst och innan man hunnit fatta att man är förälder på riktigt sitter man helt plötsligt med ett barn istället för en bebis i famnen.