Här hemma behövs ingen väckarklocka, i alla fall ingen mekanisk sådan. Det är nämligen så att vi har en livs levande variant som väcker oss senast klockan 7 varje morgon, ofta tidigare. Ibland blir det lite tröttsamt men oftast är det den bästa stunden på dagen. Bebis vaknar alltid med busglimten i ögat och röjer runt i sängen och gosar om vartannat. Lilla myskillen!
I morse kom det faktiskt ett ord från bebis. Han kröp fram till katten, klappade honom och sa "kisse". Om det var menat till katten eller om det var en ren slump att det kom just då vet jag inte. Vi får väl se om han gör om det...
Nu ställer han sig upp i sängen precis hela tiden. Jättebra balans har han! Han gör det hur smidigt som helst och har börjat förflytta sig lite på fötterna också. På golvet är det också diverse balansövningar som gäller. Han går omkring på alla fyra och står ofta på händer och fötter och leker. Just nu känns det som om han kan ställa sig upp på egen hand när som helst, är nog inte så långt borta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ibland önskar man att de sov lite längre!!! Skulle vara skönt med sovmorgon ibland!!!!
Nu är första bok-paketet snart färdigt att skickas. Några detaljer ska finslipas först. =)
Åh, vad spännande det ska bli med paket =)
Det låter bekant att väckas av en liten glad en. Men trevligt är det ju, iaf oftast.... Vad kul med de första orden. Vi väntar fortfarande och försöker säga hej tusen gånger så Kotten ska härma, men han bara garvar. Kanske betyder hej något fräckt på Kottespråk.
Skicka en kommentar